Yleisturva-modellen som SDP för fram innebär kvalitativa social- och hälsovårdstjänster och möjligheter att ha en hobby. Kultur och motion ökar bevisligen lycka. Fysiskt välmående ökar psykiskt välmående och förebygger problem med mental ohälsa. Skyddsnät behöver vi då vi prövas av motgångar.
Yleisturva
Jag stöder SDP:s Yleisturva modell. I modellen består grundtryggheten av utkomststöd, aktiverande och sporrande tjänster. Yleisturva minskar på byråkratin genom att utnyttja digitalisering och håller kostnaderna nere genom att effektivt styra förmånerna till behövande. SDP tror på varje individs möjlighet och strävan att sysselsättas och utveckla sig själv. Därför bör individen uppmuntras positivt genom belöning, inte genom att bestraffas i en svår livssituation.
Mental hälsa
Välfärdsområdena måste se till mentalvårdstjänsterna. Man måste försäkra sig om att dessa tjänster i fortsättningen motsvarar allas behov och är kvalitativa. Individen måste få tillgång till vård snabbt då det behövs. En preventiv inställning sparar kostnader. Mest nytta och mest mänskligt är det att få hjälp genast då problemen uppstår. Terapi- och andra mentalvårdstjänster måste vara lätt tillgängliga.
Ensamhet och marginalisering har under senare år drabbat i synnerhet ungdomar och unga vuxna. Det uppsökande ungdomsarbetets resurser bör tryggas. För att bekämpa ensamhet och marginalisering lönar det sig att använda sig av olika lågtröskeltjänster, som produceras som frivilligt arbete. Ungdomscafèer, vänverksamhet och kamratstöd. Det är viktigt att garantera att tredje sektorns verksamhet kan fortsätta.
Motion
Lätt tillgängliga möjligheter till motion förbättrar folkhälsan. Ungas och barns hobbymöjligheter bör stödas med allmänna medel. Barn och unga bör uppmuntras att idka motion och utövandet av motion borde vara möjligt oberoende av föräldrarnas inkomstnivå. Motion befrämjar samhörighet och personlig utveckling.
Alla barn och unga bör ha möjlighet att idka motion. Att stöda idrottsföreningar, att överlåta skolornas utrymmen för hobby- och kursverksamhet, samt att införliva motion till en del av skoldagen, har en positiv effekt på folkhälsan och välmåendet.
Kultur
Kultur tillhör alla. Det bör finnas ett mångsidigt utbud av kulturtjänster. Kulturinstutioner och konstnärsgrupper som erhåller offentligt understöd borde förbindas att utveckla sitt lokalsamhälle. Särskild uppmärksamhet skulle fästas vid de användargrupper som riskerar lämnas utanför kulturtjänsterna. Då betjänar verksamheten välmåendet.
Kulturbranschen står för 3,6 procent av Finlands bruttonationalprodukt. Det är mera än t.ex. hotell- och restaurangverksamheten. Kulturbranschen bör ses som en arbetsgivare och producerare av ett värde, som upprätthållare av mentalt välmående, samt som förebyggande mentalvårdsarbete.
0 Comments